Kashma
Kashma, 18 år.

'' You are Katherine Pierce, suck it up ''

Reser om exakt en vecka till irak! Ser inte fram emot det just nu men det känns ändå lite bra att få komma bort ett tag från allt med tanke på att jag inte har mått så bra på sistone. Får inte bra sömn, känner mig inte motiverad till något alls och tröstäter. Går jag och lägger mig 8/9 på kvällen, är det ändå som om jag endast har fått två timmars sömn när jag väl vaknar. När jag vaknar upp så kan jag inte somna om igen på ett tag och får super ont i magen på grund av att jag börjar tänka på allt som stressar mig. Jag hatar det och jag kan inte sluta. Allt jag känner just nu är att det känns som om någon jagar mig, som om jag måste skynda mig med allt jag gör. Till exempel kan jag få en tallrik full med mat och äta upp det på 2 minuter utan att jag själv lägger märke till det. Jag kan även sitta still och vara tyst hur länge som helst, alltså på ett deppigt sätt. Jag vet inte vad som händer med mig, det är absolut inget jag själv är medveten om, kanske på grund av alla prov, inlämningar och läxor vi har?
 
Jag vet att jag har sagt detta en miljon gånger förr och aldrig hållit det direkt, men efter jul tänkte jag köpa ett gymkort för en hel termin. Då kommer jag troligtvis kunna tvinga mig själv dit med tanke på att jag vet att jag vill må bättre över mig själv. Jag vill och jag ska.